Hej

Här kommer kära dagbok del tre, som kommer att vara den sista delen av min lilla minisaga. 

Måndag:

Hej!    

Jag har tänkt mycket på brevet jag fick. Försökt förstå mig på Holly, varför flyttade hon? Var inte det lite överdrivet? hade jag varit så taskig? Jag gick i alla fall fram till Malkolm i dag och frågade hur det var med honnom. "Bra" sa han stirrade på mig och gick sin väg. Aj, det gör ont bara jag tänker på hans min, kall, elak. 

Onsdag:

Hej

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, flera gånger har jag försökt prata med Malkolm, försökt säga att jag gillar honnom men han lyssnar aldrig, jag är bara luft eller kanske ett iriterande bi som surrar omkring honnom. 

Torsdag:

Kära dagbok

Jag fick ett sms från Holly idag, hon frågad hur Malkolm måde om han var lädsen eller ej. Om jag hade hålt mig till saningen skulle jag nog ha skrivit: Malkolm mår jätte dålig, kan du inte komma tillbaka?

Men jag ville inte att Holly skulle tro att jag behövde henne (även fast jag gör det) så istället skrev jag: Malkolm mår

jätte bra! Han och jag är ihop nu och han säger att jag är jatte bra på att kyssas och att du inte alls var det.

Jag kanske jög lite mycket?

Fredag:

Hej

I dag fick jag ett brev från Hollys föräldrar, jag förstod först inte någnting men efter att ha läst om brevet några gonger förstod jag plötsligt. 

Hej

Vi är väldigt lädsna just nu, och även om du och Holly har bråkat så hoppas jag att du förstår. Holly är död, vi vet inte hur hon dog, men polisen tror att hon tog självmord. Vad skulle få vår lilla dotter att göra något sådant?

/Stella och Hans.

Efter hollys död har jag börgat tänka lite mer på vad Malkolm tycker, han kanske inte käner likadant för mig? Han kanske älskade Holly och inte mig? Jag har börgat förstå att jag inte kan få alla jag vill. Malkolm och Holly gillade varandra, därför var dom ihop, Malkolm gillade inte mig därför var vi inte ihop.

Kärlek är krångligt, hur man en gör så är det alltid någon som blir lädsen, i det här fallet var det jag. Malkolm och jag är nu vänner istället. Han berättar alltid om Holly, hur hon var och att han saknar henne. Jag saknar också holly, varge nat ligger jag vaken och tänker på henne. Det är mitt fel att hon är borta, mitt, mitt, mitt, tänker jag. antagligen kommer jag alldrig glömma att det var mit fel att min kommpis dog.